Trodde inte man kunde sakna någon så här mycket
23 Juli
du är så fin. och jag tycker om dig. sjukt mycket. kanske lite för mycket. varje gång det piper till i mobilen hoppas jag att det är du. men jag hoppas nog lite för mycket. hoppas att få ligga i dina famn och bara pussa på dig. hela tiden. få vara med dig. hela tiden. i din famn. där det är så varmt och mysigt. åh vad jag älskar det. och dig. eller? fan jag vet inte. hatar. att allt är så svårt. men jag tycker om dig. sjukt mycket. men det vet du nog redan. har sagt det så många gånger.
29 Juli
trodde aldrig att jag skulle tycka om dig. så mycket som jag gör. ungefär så häääääääääär mycket. fast ännu mer. saknar dig. sjukt mycket. men antagligen så är det inte ömsesidigt. varje gång du inte svarar blir jag lika ledsen. men sen gör du mig så glad igen varje gång du skriver minsta lilla. vad du än skriver. man skulle väl kunna kalla det olyckligt kär. men jag vet inte. det bästa kanske vore att sluta prata med dig. inte prata nånting alls. Skulle aldrig klara det. Det vet jag redan nu. Så nu har jag ingen aning om vad jag ska göra. Inte så länge du inte säger nått. säg nånting. vad som helst. snälla. det skulle göra saken så mycket bättre. men jag hoppas verkligen. att få träffa dig igen. känna din underbara doft och bara krypa ner i famnen. det bästa som finns. jag hoppas du vet hur mycket jag tycker om dig nu. det borde du göra. men du kan väl säga nånting tillbaka? vad du känner. eller precis vad som helst.
11 Augusti
ena stunden vill man så gärna. och tror verkligen. tror att det kan bli så där bra som man vill ha det. nästa inser man att det nog aldrig kommer bli så. och det är precis, precis så det känns nu. med allt. med allt som har med dig att göra. Det har nästan gått exakt fem. fem månader. sen vi träffades för första gången. på riktigt. för vi hade ju sett varandra innan. och ibland undrar jag. hur det hade blivit om vi aldrig hade träffats. den där första gången. då kanske jag aldrig hade tappat kontakten. med han den där. som jag också precis hade träffat. och allt hade varit väldigt annorlunda. jag borde inte skylla på dig. men det är ju faktiskt lite ditt fel. eller egentligen inte. för det var ju mitt val. men du var en stor grund till det där valet. och jag kommer nog alltid undra. hur det hade varit. men aldrig få veta.
17 Augusti
när man tror att allt är över. har gett upp hoppet. och nästan börjat gå vidare. så dyker du alltid upp. och man börjar känna så där igen. åh jag vill. vill pussa och gosa. och känna din doft. och bara hålla om. ligga i din famn. men denna gången. för första gången. vet jag inte om jag vill. för jag vet att jag blir. blir så jävla glad. varje gång. men sen sårar du. igen. och jag blir så jävla ledsen. men jag tycker ju om dig. och egentligen vill jag så gärna ge det en sista chans. och jag kanske borde göra det. bara för att. men jag vill ju inte bli så där jävla ledsen. igen. men kanske. en sista gång.
du är så fin. och jag tycker om dig. sjukt mycket. kanske lite för mycket. varje gång det piper till i mobilen hoppas jag att det är du. men jag hoppas nog lite för mycket. hoppas att få ligga i dina famn och bara pussa på dig. hela tiden. få vara med dig. hela tiden. i din famn. där det är så varmt och mysigt. åh vad jag älskar det. och dig. eller? fan jag vet inte. hatar. att allt är så svårt. men jag tycker om dig. sjukt mycket. men det vet du nog redan. har sagt det så många gånger.
29 Juli
trodde aldrig att jag skulle tycka om dig. så mycket som jag gör. ungefär så häääääääääär mycket. fast ännu mer. saknar dig. sjukt mycket. men antagligen så är det inte ömsesidigt. varje gång du inte svarar blir jag lika ledsen. men sen gör du mig så glad igen varje gång du skriver minsta lilla. vad du än skriver. man skulle väl kunna kalla det olyckligt kär. men jag vet inte. det bästa kanske vore att sluta prata med dig. inte prata nånting alls. Skulle aldrig klara det. Det vet jag redan nu. Så nu har jag ingen aning om vad jag ska göra. Inte så länge du inte säger nått. säg nånting. vad som helst. snälla. det skulle göra saken så mycket bättre. men jag hoppas verkligen. att få träffa dig igen. känna din underbara doft och bara krypa ner i famnen. det bästa som finns. jag hoppas du vet hur mycket jag tycker om dig nu. det borde du göra. men du kan väl säga nånting tillbaka? vad du känner. eller precis vad som helst.
11 Augusti
ena stunden vill man så gärna. och tror verkligen. tror att det kan bli så där bra som man vill ha det. nästa inser man att det nog aldrig kommer bli så. och det är precis, precis så det känns nu. med allt. med allt som har med dig att göra. Det har nästan gått exakt fem. fem månader. sen vi träffades för första gången. på riktigt. för vi hade ju sett varandra innan. och ibland undrar jag. hur det hade blivit om vi aldrig hade träffats. den där första gången. då kanske jag aldrig hade tappat kontakten. med han den där. som jag också precis hade träffat. och allt hade varit väldigt annorlunda. jag borde inte skylla på dig. men det är ju faktiskt lite ditt fel. eller egentligen inte. för det var ju mitt val. men du var en stor grund till det där valet. och jag kommer nog alltid undra. hur det hade varit. men aldrig få veta.
17 Augusti
när man tror att allt är över. har gett upp hoppet. och nästan börjat gå vidare. så dyker du alltid upp. och man börjar känna så där igen. åh jag vill. vill pussa och gosa. och känna din doft. och bara hålla om. ligga i din famn. men denna gången. för första gången. vet jag inte om jag vill. för jag vet att jag blir. blir så jävla glad. varje gång. men sen sårar du. igen. och jag blir så jävla ledsen. men jag tycker ju om dig. och egentligen vill jag så gärna ge det en sista chans. och jag kanske borde göra det. bara för att. men jag vill ju inte bli så där jävla ledsen. igen. men kanske. en sista gång.
Kommentarer
Trackback
